onsdag 1 oktober 2008

Var tog positivismen vägen?

Varför är man så negativ till allting? Varför kan man inte njuta av det man har? Varför måste vi vara så hatiska till livet?

På väg till jobbet idag satt jag och räknade upp antal negativa saker som fanns runt mig bara under morgonen.

1. Saga som är borta.
2. Dåliga vädret.
3. Förkylning och ont i halsen sedan 3 veckor tillbaka.
4. Tv-nyheterna som bestod av 99,9 % dåliga nyheter.
5. Blöj jäveln som läckte.
6. Kaffet som var kallt när jag väl hade tid och dricka den.
7. All trafik med trafikanter som inte kan köra bil.
8. Bloggkriget på MR Gs blogg mellan rika och fattiga.
9. Städerskan som skulle just damsuga när jag skulle sitta på min plats.
10. Och sist men inte minst en ashole till VD som inte ens kan hålla tider själv.

Jag menar ni ser ju själva. 10 punkter som får vem som helst att vilja gömma sig i ett varmt torkskåp med en läslampa som agerar som sol med en paraplydrink i handen resten av dagen. Men juste det går ju inte man har ju karensdag också. Shit, det hade jag ju glömt bort, nej tillbaka till jobbet.

Är det inte så det är för de flesta? Är det inte så de flesta har det? Om inte, så förstår jag inte varför de flesta jag träffar gnäller eller klagar över allt och alla?

Varför kan man inte vara Positiv? Varför kan man inte se glad ut trots att man har ont? Frågar ni mina kollegor på mitt jobb så tror jag att de flesta svarar att jag ler hela dagarna. De som inte känner mig kan aldrig tro att jag har förlorat ett barn.

Vad jag försöker säga är inte att le och vad glad, utan försök och se det positiva, även i det negativa.

Låt mig demonstrera J. Jag ska vända ovanstående negativa punkterna till positiva punkter.

1. Sagas självmord= tänk så många som kan räddas av de misstag som gjordes mot Saga.
2. Vad skönt att det regnar, jag behöver inte vattna gräsmattan idag.
3. Det är bra att ha ont i kroppen, Ont betyder varning från kroppen. Så det gäller att lyssna och vara lyhörd.
4. Gud vad deprimerad man blir när man lyssnar på nyheterna. Det är ju bara elände och tråkiga nyheter. Fast och andra sidan är det inte så farligt. Tänker man efter så är ju inte nyheter utan gamalheter. Ex. vi visste för ett halvår sedan att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Vi kände till USAs ekonomi för ett år sedan, så det är inte heller någonting nytt. Så har man inte varit girig och tänkt efter och framför allt följt konjunktur barometrar så kommer man att klara sig ganska bra nu.
5. No bigg deal. Skyll dig själv att du köper billigaste sorten. Juste vi skulle tänka positivt. Se då så här. Nu får jag tvätta extra och då behöver jag köpa mera tvättmedel och då bidrar jag faktiskt till att stimulera ekonomin.
6. Frågan är varför jag inte hade tid, ju för att jag satt på kläder på min yngsta son. Oh det är så mysigt och se när han försöker klä på sig själv. Han är 2,5 år och har precise lärt sig det. Vem bryr sig om kaffet då.
7. Jag har aldrig någonsin i mitt liv har kommit sent till mitt arbete på grund av trafiken, inte vad jag minst i alla fall. Så varför inte ta det lugnt och låta de som har så himla bråttom att köra före?
8. All debatt i samhället är bara bra.
9. Vad bra då kan jag ju gå och hämta en VARM kopp kaffe under tiden.
10. Även solen har ju fläckar. Trotts det, är han lika mänsklig som alla andra och kan faktiskt ha haft med en blöja som har läkt och göra.

Jag tror och hoppas att ni förstår vad jag vill säga. Le så ler hela världen mot dig. Försök se positivt på saker och ting. Le istället för att se sur ut. Se möjligheterna istället för alla tråkigheter och måsten i livet.

Saga och jag brukade ofta skoja med varandra och påminna varandra om det här citatet. ”En röst ur kaoset talade till mig och sa: Le och var glad, ty det kunde vara värre. Så jag log och var glad och det blev mycket värre.

Kram

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du har rätt! Man kan påverka sitt humör mkt genom att tänka positivt.

Du bjöd på ett riktigt skratt i punkt 5 "...och då bidrar jag faktiskt till att stimulera ekonomin." Det är positivt tänkande på hög nivå.

Ha en trevlig dag!

Anonym sa...

The Big Bang = Ur kaos föddes jorden. Hur vi människor föddes råder delade meningar...dvs ovisshet för vissa. Själv är jag övertygad om att vi alla lever i ett mer eller mindre organiserat kaos. Visste vi våra öden, beslut och vägskäl i förväg vore livet utomordentligt tråkigt. Ovissheten skapar nyfikenhet, kreativitet och tänkande...den föder hopp och livsglädje. Tänkandet löser problem...osv
Det mänskliga livets kärna..Vi går igenom kriser som jag hellre skulle vilja kalla prövningar. En process som man inte kan blunda eller smita undan ifrån..gäller bara att ta sig igenom! Skärseld! Rannsakan!
Den må ta den tid den behöver och när vi landar på andra sidan..utanför tunneln är vi fria och starkare än någonsin.

Vissa saker i livet är det ingen idé att vi försöker kunna styra eller kontrollera...bara acceptera. Livets sorger och vedermödor är inte ett låst rum vi behöver vistas i permanent...Livet har oändligt många sidor...och imorgon kan vi vakna upp och kanske uppleva en helt ny fantastisk dag som öppnar upp för ljuset. Vi kanske till och med kan blicka tillbaka med ett litet leende över gårdagen. Lev i dina känslor...lev ut dem och du berikar både dig själv och andra. Är du ledsen låt dig tröstas Är du glad dela med dig! Det finns ingen ren "ondska" allt o alla bär både gott o ont...i sina små kaos!
Kram

Anonym sa...

Läser båda rea bloggar och jag lider med dig. Hoppas att du kan hämta kraft och gå vidare.

Anders

Trassel sa...

Hej "sagas pappa"! Jag har berörts djupt av denna blogg. Jag har själv en depression och jag är 18 år. Okej, jag har levt med båda mina föräldrar hela mitt liv och gör det fortfarande. Jag lever i en bra familj ändå mår jag dåligt. Jag tänker inte dömma någon eftersom jag varken känner dig eller "Sagas" mamma. Föräldrarna har väldigt mycket ansvar och min mamma som har haft depression var borta (mentalt) och kunde inte ta hand om mig, i samma veva blev min pappa arbetslös, jag hade en usel lärare. Allt detta lade grunden till min depression. Jag skyller inte på någon.

Oj, jag vet inte riktigt vad jag vill få fram just nu. Det blir mest svammel.

Jag vill sända en tanke till dig, sagas mamma och till Saga. Må hon vila i frid! Gud vare med dig!